Jag satt och tittade i min egna dagbok och tänkte, vad lugnt och idylliskt det ser ut med alla sex hundarna. De sover i soffan och lite överallt på golvet och katten ligger på bordet. Det ser hur mysigt ut som helst. Jo.... mysiga och goa är dom verkligen men ibland är det inte så lugnt som det ser ut.

En vanlig morgon så ska barnen väckas till skolan, frukost ska fram, Några hundar kommer till hundpensionatet och alla sex hundarna ska ut samtidigt. Alla hundarna rusar till ytterdörren, alla utom Olle får springa ut. Olle får gå i koppel för sitt ben (det blir bättre). När Olle får gå i koppel blir alla de andra avundsjuka och skäller som galningar och vill också ut i koppel med mig.

Sen är det snabbt in med Olle för att gå ut i hundpensionatet och ta emot eventuella hundar.

När jag kommer in från hundpensionatet vill alla ha mat på en gång, man kan tro att de aldrig fått mat innan så hungriga är dom. In kommer de springande och vill pussa mig i ansiktet för jag har ju varit borta såååå länge, kanske hela 15 minuter.

Eftersom det regnat en del den här hösten-vintern så är deras tassar leriga och fina. Köksgolvet ser mer ut som en leråker när de kommit in. (bara fram med skurhinken). Jag blir alldeles lerig själv när de ska hälsa på mig och gosa.

Maten får de i samma ordning varje dag, Keno först, sen Clara, Rosa Anja Zelda och sist Olle eftersom han kom sist.

 Ivriga som de är att få maten så ylar de.... särskilt Zelda som ylpratar i alla nyanser och toner. Jag bara tycker de är så roliga så jag kan inte låta bli att skratta åt dom.

 Sen har vi katten Vargtass som är kompis med alla hundarna, när han vill komma in så skrapar han med klorna på dörren så det blir ett gnisslande ljud. Det sätter igång alla hundarna att skälla, då är det bara att tala om för dom att det är ju bara katten som vill komma in.

Jag skulle ta ett sånt där fint julkort på hundarna tänkte jag, och gjorde ett försök. Jag kopplade alla hundarna och tog kameran och gick ut. Oj vad starka de blev, som mest brukar jag gå med två hundar åt gången. Tur ingen såg mig. Jag hade gjort i ordning vid en stolpe ute som jag skulle koppla alla hundarna och sen sätta dom ner och ta ett fint kort. Det blev inte som jag tänkt. Alla hundarna ville ut och gå och ville inte alls sitta där och bli fotograferade. Alla koppel trasslade ihop sig till en trasselhärva. Så här blev kortet, misslyckat och dessutom hann det skymma. Så det fick bli ett annat kort som jag gjorde till julkort.

Visst är de goa och mysiga. När de har varit ute en runda till efter fukosten så är det dags för mig att äta frukost och njuta av en kopp kaffe och sen brukar alla hundarna gå och lägga sig och sova förmiddag.